Historien upprepar sig!

Så var det då äntligen dags att stänga huset och åka iväg till Koh Lanta igen för ytterligare en säsong. Allt hade slutligen kommit ned alla väskor och vägts in strax under gränsen 80 kg efter att vi jagat bort 14 kg. Det blev kläder o del dykgrejer som fick stryka på foten men med ett överviktspris på 30 Euro per kilo så var det inte så svårt.
Sist vi åkte hade vi ju en del strul på nedresan och att vårt taxibolag ringde 1 timme innan de skulle komma och meddelade att de inte kunde ordna fram en taxi kom at visa sig vara en förvarning om vad komma skulle. Taxin ordnade sig dock med hjälp av ett annat bolag och vi var på väg till Arlanda i ett tilltagande snöoväder....Väl framme på Arlanda när vi packade ur vårt bagage sa Mia " var är min stora bag?" Vadå! Bag! Vi hade glömt den stora bagen med alla Mias gejer och en del annat hemma på övervåningen! Panik! Vi var i god tid men bagen var tvungen att hämtas så det var bara att ringa Taxi och be dem hämta upp bagen med hjälp av Mias mamma. Flyget skulle gå 12.45 men var försenat till 13.40 så det fanns tid. Kl 12.00 kom taxin med bagen och det var bara att glatt betala. Nu var vi på spåret igen, allt in-checkat och vi strosade runt i vänthallen och tog en latte. Boarding på en full airbus och nu började problemen..Det är mycket snö på Arlanda och bara 2 banor öppna, av-isningsmaskinerna är en flaskhals osv osv. Tiden gick. Nu började det också bli problem i Franfurt med annalkande snö! Vårt flyg till Hongkong började komma i farozonen. Tiden gick och vi kom till sist iväg vid 16.00-tiden. Den goda nyheten var att Frankfurt hade dragit ned sin trafik med hälften så vårt Hongkong-flyg var med stor sannolikhet försenat också. Under flygresans gång kom det alarmerande rapporter om situationen på Frankfurt och när vi närmade oss blev vi placerade i cirkulations-mode över flygplatsen. Där snurrade vi i över en timme och till sist stängde Frankfurt helt pga vindar o snö och vi fick gå till Köln för tankning. "Det tar ca 30 -  40 min sa kaparn. Det gjorde det också med tankningen men situationen på Frankfurt var oförändrad. Vi väntar o väntar men inget händer. Sedan så blir det action med avisningsmaskiner på båda sidor o motorer startas, vi ska till Frankfurt ändå meddelar kaptenen! Kl har nu blivit 23.00 och motorerna stängs av.." Fick just meddelande om att Frankfurt har stängt helt, vi blir kvar här, bussar till terminal kommer...god natt" var det sista vi hörde.

Nåja, detta är ju Lufthansa, de fixar detta när vi kommer in i Terminalen. NOT! Vi kommer in i en helt tom byggnad, det står en förskräckt baggagekille där som 250 pers attackerar med full kraft! Han visste inte ens att det stod ett plan utanför med massa passagerare. Total upprorstämning råder! Vart ska vi? Hur tar vi oss härifrån? Var är Lufthansa-personalen som ska boka om oss och skaffa natthärbärgen åt alla? Borta! "Näe alltså de har gått hem" säger baggagekillen som helt plötsligt blivit årets huvudfigur. RING LUFTHANSA DÅ! skriker alla. "Näe alltså det går inte" säger killen " för de har gått hem" DE FÅR KOMMA HIT! skriker alla. Till sist lyckas killen ringa någon någonstans och de låter meddela att de som vill kan ta tåget som går 02.30 till Frankfurt, andra får vänta tills Lufthansa-disken öppnar igen kl 05.00. THAT's IT FOLKS!

Med bagage för 4 mån för 4 pers så var tågalternativet inte o tänka på. Barnen var rädda och vi förberedde oss för övernattning i terminalen. Vi hittade en plats längs en vägg där vi rullade ut en yoga-matta som barnen kunde ligga på. Själva satt vi på en stol o väntade.

kl 05.00 hängde Mia på låset tillsammans med ca 150 andra för säga ett o annat om vad de tyckte om Lufthansa. Mia var 2:a i kön och efter 1,5 timmes förhandlande kom hon tillbaka med ombokade biljetter direkt till Bangkok ett dygn senare via Munchen och gratis hotel med dito mat under tiden på Radission Blu i Köln, så det blev iallafall skön hotelvistelse med varma duschar, sköna sängar o god mat och stora Kölsch! (de var inte igår!). Nu ska ned igen och äta mumsig hotell-frukost och sedan ger vi oss iväg ut till flygplatsen för att förhoppningsvis landa i Krabi ca 1,5 dygn senare än beräknat, men...vad gör det!

Återkommer om några dagar igen.